%

Stäng denna flik för att återgå till sändningen

Södergårdens Juridiska

 

Kontakt till Södergårdens Juridiska:
Terese Landin
sodergardensjuridiska@gmail.com

https://sodergardensjuridiska.se/

Framtidsfullmakt

Genom att skriva en framtidsfullmakt kan du själv bestämma vem som ska hjälpa dig om något inträffar dig så att du inte själv kan sköta dina personliga och ekonomiska frågor.

Då utser den som ger fullmakten (fullmaktsgivaren) en person som för fullmaktsgivarens räkning har rätt att ingå olika slags avtal. Personen som tar emot fullmakten kallas för fullmaktshavare.

Fullmaktsgivaren väljer någon som går att lita på och som gör bästa möjliga val i ens intresse, förslagsvis en familjemedlem eller en god vän. Genom en framtidsfullmakt tar fullmaktshavaren hand om fullmaktsgivarens ärenden när det i framtiden inte längre är möjligt. Framtidsfullmakten skrivs i förebyggande syfte och är ett alternativ till god man och förvaltare. Säkra din framtid och skriv en framtidsfullmakt redan idag.

 

Lag om framtidsfullmakter

År 2017 fick vi en lag om framtidsfullmakter som gjorde det möjligt för enskilda att besluta om vem som i framtiden ska företräda personen. Framtidsfullmakten börjar gälla om, och när, fullmaktsgivaren drabbas av sjukdom, försämrad hälsa eller psykisk störning. Innan lagen trädde i kraft fanns bara möjligheten till god man eller förvaltare, vilka inte utsågs av personen själv.

 

Fördelar med en framtidsfullmakt

  1. Framtidsfullmakten ger en möjlighet att själv styra över situationen i förväg, redan innan en eventuell sjukdom inträder

Det bidrar också till underlättande för ens nära. Om en framtidsfullmakt inte finns, kan tingsrätten istället ordna en god man till personen vid sjukdom eller liknande. Själva valet, processen och beslutandet kan ta tid vilket kan leda till frustration. Utan ett förordnande kan de närstående inte göra mycket, då de inte har några rättsliga medel att ta tillvara. Det underlättar därför med en framtidsfullmakt.

  1. Framtidsfullmakt ger en fortsatt kontroll över ekonomiska och personliga beslut och angelägenheter

Fullmaktshavaren har en plikt gentemot fullmaktsgivaren att diskutera viktiga frågor och alltid ta beslut enligt fullmaktsgivarens intressen.

  1. Det är en rätt att besluta vem som ska bli företrädare för en själv

Som konstaterats finns risken att tingsrätten beslutar om god man vid eventuell sjukdom eller liknande. Det är alltså inte den som är sjuk som får besluta om vem personen ska vara, vilket dock är fallet med en framtidsfullmakt.

  1. En vanlig fullmakt riskerar att sluta gälla i samband med sjukdom och liknande

Det är därför klokt att ha en framtidsfullmakt som börjar gälla. Den träder vanligtvis i kraft när fullmaktshavaren anser att det är dags, när fullmaktsgivaren inte längre kan ta självständiga beslut. Här finns ett krav på att sjukdomstillståndet hos fullmaktsgivaren ska vara varaktigt.

 

  1. En framtidsfullmakt ger en större frihet att planera framtiden och slippa oron

Genom att redan på förhand ha en framtidsfullmakt färdig, undviker man den stressen som annars kan inträffa. Med en framtidsfullmakt planerar man för framtiden på det sätt som man själv önskar.

 

Utformning av framtidsfullmakten

Lagen ställer upp ett par krav för framtidsfullmakters giltighet. Det är väldigt viktigt att lagens krav följs annars är fullmakten ogiltig. Formkraven ger viss vägledning för utformandet, men utöver formkraven är tanken att fullmaktsgivaren själv är fri att välja vad fullmakten ska omfatta. Det är viktigt att fullmakten återspeglar den specifika situationen och önskemålen i fråga.

Fullmaktsgivaren måste vara myndig, d.v.s. över 18 år och ha förmågan att ta hand om sina angelägenheter själv.

Framtidsfullmakten måste vara skriftlig.

I dokumentet ska framgå att det är fråga om just en framtidsfullmakt.

Det ska också framgå vem eller vilka som ges rätten att vara fullmaktshavare.

Det ska i framtidsfullmakten framgå vad fullmakten avser, d.v.s. vad fullmaktshavarna får rätt att göra för fullmaktsgivarens räkning.

I de fall övriga villkor finns ska dessa skrivas med i fullmaktsdokumentet.

Bevittning krävs av två personer. Författaren kan inte vara vittne till sin egen framtidsfullmakt och inte heller fullmaktshavarna.

Uppstår behovet att utforma en framtidsfullmakt, så bör en jurist alltid rådfrågas då enskilda situationer ofta skiljer sig åt.

Testamente

Testamentet fyller en viktig funktion efter att någon går bort. Det är ett dokument som uttrycker en människas önskan i livet. De flesta skriver testamente eftersom de önskar att själva bestämma vem som ska ärva dem och hur de vill ha sin begravning m.m.

Viktiga regler som du bör känna till ang. testamente

Ett testamente är den enda handling som gör det möjligt att avvika från de arvsbestämmelser som finns i lagen (Ärvdabalken).

  1. Det är inte möjligt att göra bröstarvingar (barn, barnbarn osv) arvlösa med hjälp av ett testamente. Bröstarvingar har alltid rätt till sina laglotter, som tillsammans utgör halva kvarlåtenskapen.
  2. Det går alltid att återkalla ett testamente. Det kan göras genom att testamentet förstörs, ett nytt skrivs eller genom att testator tydligt anger att innehållet inte längre är dennes vilja. Det finns alltså inga regler att följa här.
  3. Det går att göra tillägg till testamentet. Då måste lagens formkrav följas, vilka nämnts tidigare. Ett testamente som är giltigt går inte att ändra i eftersom ett nytt testamente måste skrivas.
  4. Innan ett testamente kan läggas till grund för arvskifte måste det vinna laga kraft. Om testamentet är formellt ogiltigt eller inkräktar på bröstarvingars rätt till laglott kan testamentet klandras genom en domstolsprocess.
  5. Om ett testamente innehåller ett villkor om att den testamenterade egendomen ska vara ”enskild” innebär det att egendomen inte omfattas vid en bodelning om mottagaren skulle avlida, skilja sig eller separera. Detta är ett effektivt sätt att ”skydda” den testamenterade egendomen.
  6. Det finns goda möjligheter att förvara testamentet på en säker plats men det är inget krav för giltighet. En trygg förvaring av testamentet är ett sätt för författaren att säkra att testamentet verkligen kommer fram efter att denne går bort.
  7. Testamentet ska inte registreras någonstans för att vara giltigt enligt lag.
  8. I testamentet kan en testamentsexekutor utses som då blir ansvarig för allt som rör testamentet.

Gåvobrev

Att upprätta ett gåvobrev när du ska ge bort något är alltid klokt, oavsett om ett gåvobrev är obligatoriskt enligt lagen eller inte. Med ett gåvobrev kan du villkora din gåva och samtidigt bidra till en större ekonomisk trygghet för gåvomottagaren. Dessutom utgör gåvobrevet utmärkt dokumentation på att en gåva faktiskt ägt rum.

Viktigt om gåvobrev

Ett gåvobrev, även kallat gåvohandling, kan bland annat reglera gåva av bostadsrätt, fastighet, pengar eller värdepapper (aktier/fonder).

En gåvogivare kan välja att skriva in särskilda villkor i gåvobrevet. Ett vanligt villkor är att gåvan ska vara mottagarens enskilda egendom och därmed inte omfattas av en eventuell framtida bodelning om gåvomottagaren skiljer sig eller separerar i framtiden.

Vid gåva av en fastighet, bostadsrätt eller tomträtt krävs alltid ett gåvobrev för att gåvan ska bli juridiskt giltig. Vid gåva av lös egendom, vilket innefattar pengar, behövs inget gåvobrev. En gåva av lös egendom anses nämligen juridiskt bindande i och med att gåvan rent fysiskt bytt ägare.

Det är en god idé att upprätta ett gåvobrev när du önskar ge bort någonting av större värde, oavsett om det är ett juridiskt krav eller inte. På så sätt kan du enkelt undvika framtida tvister mellan arvingar och du kan exempelvis uttrycka att gåvan inte ska utgöra ett förskott på arv.

Gåvobrev gällande fastighet, bostadsrätt eller tomträtt måste följa vissa lagstadgade formkrav. Om gåvobrevet inte lever upp till formkraven är gåvan att betrakta som ogiltig.

Bouppteckning?

När en person avlider måste enligt lag en bouppteckning göras och lämnas in till Skatteverket.
I bouppteckningen sammanställs den avlidnes tillgångar och skulder.

Som dödsbodelägare – alltså som arvtagare – är man skyldig att göra bouppteckningen inom tre månader från dödsfallet. Därefter har man ytterligare en månad på sig att skicka in bouppteckningshandlingen till Skatteverket.

Dödsboets tillgångar ska i första hand finansiera begravningen och bouppteckningen. Om det saknas pengar till det ska dödsbodelägarna (make/arvingar) istället vända sig till kommunen för att istället  göra en dödsboanmälan. På så sätt får den avlidne en värdig begravning, trots avsaknaden av ekonomiska medel.

Var den avlidne gift vid dödsfallet? Då ska också makans/makens tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen, vägas samman med den avlidnes tillgångar och skulder. Detta steg i processen kallas bodelning. Även sambor kan göra en bodelning i samband med bouppteckningen.

Det går att organisera bouppteckningen själv, men man kan inte vara förrättningsman åt det dödsbo man är delägare i. Det är inte heller helt okomplicerat att göra bouppteckningen. Många detaljer kan bli fel och då registreras den inte av Skatteverket. Alla som är dödsbodelägare ska bli kallade till bouppteckningsförrättningen.

Arvskifte

Genom ett arvskifte upplöses ett dödsbo och värdet av tillgångarna skiftas ut till dödsbodelägarna. Det är många praktiska moment som ska genomföras innan arvskiftet kan verkställas.

Viktigt om arvsskifte

Ett arvskifte är ett privat avtal mellan samtliga dödsbodelägare. Avtalet kallas för arvskifteshandling och fastställer fördelningen av den avlidnes tillgångar efter att skulder betalats och en eventuell bodelning upprättats.

Enligt svensk lag (ärvdabalken) måste ett arvskifte upprättas så snart det finns fler än en dödsbodelägare.

Om det finns ett testamente efter den avlidne måste detta godkännas eller vinna laga kraft innan ett arvskifte kan upprättas.

Om den avlidne var gift eller sambo krävs det i regel en bodelning innan arvskiftet kan upprättas.

Ett arvskifte förutsätter att alla dödsbodelägare är överens om hur boet ska skiftas och avvecklas.

I det fall dödsbodelägare inte kan enas om arvsfördelningen kan en särskild skiftesman utses av domstolen. Skiftesmannen kan åstadkomma ett tvångsskifte.

Dödsbodelägarna kan välja att göra ett partiellt arvskifte. Det betyder att enbart en del av egendomen i dödsboet fördelas. Resterande egendom “stannar kvar” i dödsboet.

Vem ärver vem? Enligt den svenska arvsordningen finns tre arvsklasser: bröstarvingar, syskon- och föräldrar och till sist mor- och farföräldrar samt föräldrars syskon. Kusiner har ingen arvsrätt.

Vem ärver vem? Arvsordningen påverkar arvsrätten

Ifall den avlidne inte skrivit testamente blir svensk lag (ärvdabalken) avgörande för vem som har rätt till arv. De kategorier av anhöriga till en avliden person som har rätt till arv rangordnas i en arvsordning med tre arvsklasser.

Den första arvsklassen: den avlidnes bröstarvingar

I den första arvsklassen räknas den avlidnes barn. Om den avlidnes barn har dött träder den avlidnes barnbarn istället in som efterarvinge. Både biologiska och adopterade barn har arvsrätt efter sin förälder, däremot saknar fosterbarn och oäkta barn legal arvsrätt. Ifall den avlidne saknar barn och bröstarvingar är det den andra arvsklassen som avgör arvsrätten.

Den andra arvsklassen: den avlidnes föräldrar och syskon

Om arvingar saknas i den första arvsklassen kommer arvet primärt hamna hos den avlidnes föräldrar. Det är dock inte ovanligt att föräldrar dör innan barn och om så är fallet övergår arvet till den avlidnes syskon. Om alla syskon också har gått bort övergår arvet till syskonens bröstarvingar (d.v.s. syskonbarn) som inträder som efterarvingar. Halvsyskon har också arvsrätt.

 Den tredje arvsklassen: den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn

Om arvingar saknas i både första och andra arvsklassen övergår arvet till de i liv i den tredje och sista arvsklassen. Här finns mor- och farföräldrar och deras barn, vilka är den avlidnes moster, faster, morbror eller farbror.

Kusiner saknar arvsrätt

Arvsordningen tar slut efter den tredje arvsklassen. Kusiner och andra avlägsna släktingar har ingen arvsrätt och är därför beroende av att det finns ett testamente för att få ta del av kvarlåtenskapen. Om den avlidne inte har några arvingar vid liv och saknar testamente tilldelas arvet Allmänna arvsfonden.

Efterlevande make/maka ärver före gemensamma barn

Om den som avlidit var gift och inte efterlämnar något testamente och det bara finns gemensamma barn så ärver efterlevande make/maka allt. Bröstarvingarna får ta del av arvet först i samband med den andra förälderns dödsfall. Den efterlevande maken/makan får disponera arvet efter eget huvud men får inte skänka bort den avlidnes kvarlåtenskap, vilket med ett juridiskt begrepp kallas för arv med fri förfoganderätt.

Särkullbarn

Om den som avlidit har barn utanför äktenskapet, särkullbarn, har dessa rätt att få ut sin del av arvet omedelbart. Särkullbarn kan dock välja att avstå arv till dess att den efterlevande makan/maken också går bort.

Sambor

Sambor har ingen arvsrätt och får därför endast ärva om det finns ett testamente.

Laglott

Laglotten är hälften av arvslotten – en absolut rätt för bröstarvingar

Det är bara bröstarvingar som har en absolut rätt till arv genom den så kallade laglotten. Den som inte har någon bröstarvinge kan därför testamentera bort alla sina tillgångar, exempelvis till en vän eller en välgörenhetsorganisation.

Laglotten är hälften av arvslotten och laglotten påverkas av hur många barn en avliden person efterlämnar. Arvslotten är hälften av den avlidnes totala kvarlåtenskap. Det innebär att om den avlidne har två barn får de dela på (minst) hälften av arvslotten d.v.s. de får 25 % var av kvarlåtenskapen.